Kategorier
Kommentar

Riksbankschefen nu helt säker: Bitcoin är absolut inte pengar

Stefan Ingves har ännu en gång uttalat sig kring Bitcoin, nu på frågan om man kan betrakta Bitcoin som pengar? Ingves har sagt samma sak i många år, här t.e.x år 2017. Och nu har han gjort det igen, senast i SVT:s nyheter, där man gärna låter bankchefer uttala sig oemotsagt.

– Det är som att investera i frimärken, säger Ingves till SVT:s reporter – som inte har någon motfråga. Kanske man skulle ifrågasätta Ingves kunskap om frimärken?

Här ser du experten Stefan Ingves uttala sig om Bitcoin.

Frimärken är visserligen inte decentraliserade, och de kan inte heller skickas över en kommunikationsledning, om och om igen. Frimärken kasseras efter att ha stämplats, oftast. En bitcoin går aldrig sönder. Men annars är de väl rätt lika, bitcoin och frimärken. Ja, förutom att det är svårt att dela upp ett frimärke i 100 miljoner små bitar som man kan kalla satoshis.

Men du som hade undrat kring frågan kan nu sluta fundera på saken. Ingves vet ju bäst, efter alla år på Riksbanken. Riksbanken har väl koll? Titta t.ex. på hur de förutspått att ekonomin (reporäntan) ska utvecklas framöver:

Riksbankens framtidsprognoser.

Här ser man att Riksbanken har haft fel. Inte bara en gång, utan alla gånger de uttalat sig om vad de tror om framtiden vad gäller repo-räntan, under de senaste tio åren. Men självklart har de inte fel när de uttalar sig om Bitcoin. Självklart. Bitcoin är precis som frimärken.

Och om någon frågar dig ifall du tjänat några pengar på Bitcoin kan du säga att Bitcoin inte är pengar. Det vet alla.

Kategorier
Recension

Skeppsbro Bageri – etta på listan över Stockholms mest överskattade kaféer

300 kronor drygt, för två äggmackor och två koppar kaffe.

Men personalen på Skeppsbro Bageri har nog inte smakat på sina egna mackor.

De lägger äggen på ett extremt torrt rågbröd, häller ett gäng räkor på, och duttar sen med lite majonnäs på toppen. Mackan smakar torrt.

Man ber om mer majonnäs för att försöka rädda situationen. Och får en liten, liten, liten ”skål” med en cirka en kubikcentimeter stor klick majonnäs.

Kaffet är för starkt, och inte tillräckligt varmt för att man ska kunna hälla mjölk i det och fortfarande gilla det. De övriga mackorna är av samma låga kvalitet, torra och tillverkade utan omsorg. Bakom disken står ett gäng som verkar bry sig föga om att det låter som från en borrmaskin i hela lokalen för att en kockliknande person bakom disken står med en jätte-el-visp, som låter som en gatuborr.

Varför inte flytta borrandet/vispandet lite längre bort ifrån de sittande gästerna?

Därför att lokalen med dess utsikt över Stockholms ström och Skeppsholmen är tillräcklig. Man lurar in kunderna ändå, med sin utsikt och läget. Gästerna står ut med den dåliga kvaliteten till det höga priset. Mackorna *ser* ju goda ut. Spelar alltså ingen större roll att de smakar damm. Det kommer alltid nya förbi som man kan lura av lite mer pengar.

Tvåa på listan: Pom och Flora. Kaféets ”höjdpunkt”: en spygrön ”gröt” – efter att ha köat i en timme.

Trea på listan: Mahalo. Där allt smakar jäst, och personalen är för ball för att vara trevlig (om du inte har grönblått hår, förstås). Bonus-feature: beställ en ”smoothie bowl” – för att få uppleva en äkta brain-freeze.

 

Kategorier
Nyheter

Cannabis på Apoteket – Så godkänner Läkemedelsverket gräs på recept

Idag får flera tusen svenskar köpa cannabis-produkter på svenska apotek. De vanligaste formerna är munspray, tabletter och olja. Men efter ett beslut 2017 är medicinsk cannabis i form av växtdelar också tillåtet i Sverige. ”Växtdelarna” är de så kallade torkade blommorna, även kallat ”buds”, eller tidigare ofta ”skunk”. Detta i och med att Läkemedelsverket får utfärda licenser för läkemedel som är godkända i andra länder.

Men bara vissa patienters ansökningar om cannabis-medicin i form av växtdelar bifalls.

Allt beror på hur läkaren har argumenterat.

Några hundra av de tusentals svenskar som hittills har fått tillstånd av Läkemedelsverket att använda cannabis får köpa medicinen i form torkade växtdelar (Cannabis-plantans blommor) eller ”buds” som de ofta kallas, för att förbruka medelst förångning i en s.k. ”vaporizer”.

Inget hindrar dock att man röker produkten, precis som många hundra tusen svenskar gör illegalt idag i Sverige.

Här är Motiveringarna som får Läkemedelsverket att Godkänna Cannabis-Recept i Sverige
Utdrag ur handlingar från Läkemedelsverket.

För att få köpa gräs på apoteket krävs först att ett recept skrivs ut av en legitimerad läkare, sedan ansöker man om licens för att få hämta ut medicinen på ett särskilt apotek – inte vilket som helst. 

De cannabis-mediciner som finns att tillgå på svenska apotek är främst Sativex, Marinol, Epidiolex, Bediol och Bedrocan. Sativex är en munspray, Marinol en tablett med syntetisk THC. Epidiolex är en CBD-olja. Bediol är så kallade ”buds”, likaså Bedcrocan – de två innehåller båda rena växtdelar (torkade blommor), som kan förångas i en vaporizer, eller rökas, eller bakas med mera. Båda finns på utvalda svenska apotek.

Sativex är ett godkänt läkemedel i Sverige och kan skrivas ut av svenska läkare, och kräver ingen särskild licens. Men de övriga nämnda ovan kräver licens. Det innebär dock inte att du kan begära att din läkare skriver ut Sativex. Troligen säger läkaren nej med hänvisning till att hen inte känner till medicinen. Om läkaren efterforskar närmare upptäcks att neurologi-mottagningar och deras läkare skriver ut Sativex i vissa fall, som t.ex vid MS.

Enligt läkemedelslagen kan licens beviljas om ”behovet av läkemedel inte kan tillgodoses genom i Sverige godkänt läkemedel”.

Cannabis-medicin.

Motiveringar 


Nu kan vi avslöja vilka motiveringar som Läkemedelsverket godkänner och vilka som avslås. Genom att begära ut utdrag ur de handlingar som ligger till grund för Läkemedelsverkets beslut har vi kunnat se vad läkaren och patienten behöver uppge för att Läkemedelsverket ska bifalla ansökan.

Bland de motiveringar som Läkemedelsverket godkänner hittar man t.ex beskrivningar av patienter med ryggmärgsskada, scolios, patienter som upplevt trauma, patienter som har besvär med spasticitet eller neuropatisk smärta, eller med neuromyotoni. Receptens syfte är främst för att erbjuda patienten smärtlindring, och ofta bättre nattsömn – inte hjälp för problem med mental hälsa.

Läkemedelsverket kan också begära kompletterande information när, eller avslå en ansökan med skälet att patienten, inte ännu prövat alla andra i Sverige godkända läkemedel som man kan anta kan ha verkan i fallet.

I materialet från Läkemedelsverket hittar vi t.ex en ansökan från en cancerpatient om att få köpa växtdelarna i form av medicinen Bediol, där Läkemedelsverket begär kompletterande information. De begär svar på frågorna; varför patienten inte prövat intravenös pumpbehandling med Oxikodon, eller Sativex?

Ekonomisk hänsyn utgör inte skäl


Vi har också sett flera exempel på ansökningar från patienter som redan beviljats Sativex, och som ser en bra effekt av medicinen, men som hellre vill ha Bediol med motiveringen att Sativex är för dyrt. I samtliga fall har Läkemedelsverket avslagit med motiveringen att ”ekonomisk hänsyn inte utgör skäl att bevilja tillstånd om licens”.

I andra fall har Läkemedelsverket bifallit ansökningar men bara delvis; många patienter har sökt licens för ett års förbrukning av växtdelar, men fått licens för sex månader istället.

I många ansökningar listar läkaren en lång rad mediciner som patienten redan prövat, för att de ska få pröva cannabis. Bland dem märks preparat som Dolcontin, Gabapentin, Brieka, Baklofen, Xeomin, Lamictal, Saroten, Temodal, Duloxetin, Amitriptylin, Lyrica, Cymbalta, Lamotrigin, Palexia, Ketogan, Pantoprazol, Vesicare, Pregabalin, Concerta, laktulos, Movicol, Stesolid, Oxikodon, kodein, morfin och andra opiater.

I många fall har Läkemedelsverket avslagit ansökningar där patienten uppgett att Sativex inte har gett någon effekt, men bifallit ansökningar där patienten uppgett att Sativex har haft en viss effekt.

Läkemedelsverket frågar i en ansökan efter ett medicinskt resonemang varför växtdelar skulle fungera bättre; och en läkare har då argumenterat för att munsprayen är en ”otillfredställande vehikel varför det blir för låg koncentration av THC och utebliven effekt”.

Sativex.

Det krävs att man prövar Sativex


Tolkningen av dessa utslag bör vara att den som vill pröva Bediol får hoppas att hen känner någon effekt från Sativex först – då Läkemedelsverket vill att patienter prövar munsprayen först. Men fungerar inte Sativex blir Läkemedelsverket mer motvilliga att utfärda licens för cannabis i form av växtdelar.

De patienter som uppgivit att de får hjälp av CBD-olja uppmanas också att först pröva Sativex (munspray) innan man ansöker om att få pröva Bediol eller Bedrocan (växtdelarna). Även patienter som uppger att de fått recept på växtdelar utomlands uppmanas att använda Sativex. I princip i samtliga fall behöver den som ansöker om att få köpa rena växtdelar ha prövat Sativex för att komma ifråga för att få licens för att köpa de torkade blommorna istället.

I samtliga fall då patienter tidigare har beviljats Bediol och Bedrocan har Läkemedelsverket bifallit deras ansökningar att fortsätta använda sin cannabis-medicin. Vi såg flera exempel på patienter som fått licens beviljat återkommande sedan 2017 och 2018. Det betyder alltså att den som lyckats få en ansökan beviljad har goda chanser att få den förlängd.

Så motiveras cannabis-recepten

Här följer några utdrag som visar vilka formuleringar som använts i ansökningarna, och de motiveringar som följt med utslaget.

Licensansökan på Cannabis-recept från Läkemedelsverket i Sverige
Licensansökan.

Exempel på ansökningar som godkänts


Läkaren skriver
 (förkortat): 
”57-årig man med komplett ryggmärgsskada. Besvär med spasticitet och neuropatisk smärta. Har prövat Baklofen, Xeomin, Lamictal, Gabapentin, Saroten, Sativex 3 puffar + 6 puffar, sedan 1.5 år tillbaka utan tillräcklig effekt”Läkemedelsverket bifaller (godkänner).

Läkaren skriver (förkortat): ”Patient med spastisk parapares efter traumatisk ryggmärgsskada med svår neuropatisk smärta. Läkemedelsverket har tidigare begärt komplettering varför inte det godkända preparatet Sativex kan användas. Patienten har provat Sativex men upplevt mycket kraftiga biverkningar i form av trötthet, dåsighet, nautisk yrsel. Biverkningarna var helt ohanterbara, även om en viss smärtlindrande effekt också förelåg.” – Läkemedelsverket bifaller. 

Läkaren skriver (förkortat): ”Svår neuropatisk smärta efter traumatisk ryggmärksskada. Behandling med morfin, lokalanestetikum, zikonotid men ej varit framgångsrik. Testat peroral behandling med amitritylin, gabapentinoider, duloxetin, opiater utan tydlig effekt. Nu även prövat Sativex som haft viss smärtlindringseffekt men också medfört svåra biverkningar, ffa trötthet. Vi önskar mot denna bakgrund även prova Bediol.” – Läkemedelsverket bifaller.

Läkaren skriver (förkortat): ”Lider neuromyotoni. Diagnosen bygger på klinisk och neurofysiologisk undersökning. Har smärtproblematik p.g.a sin sjukdom. Tidigare försök har gjorts med Tegretol (Karbamazepin) utan någon lindring. Har fått Sativex som givit viss symptomlindring. Har i ett annat europeiskt land fått använda medicinsk cannabis som fungerat bättre”. – Läkemedelsverket bifaller.

Exempel på ansökningar som avslagits

Läkaren skriver (förkortat): ”Patienten medicinerar med Gabapentin, fulldos med mycket marginell effekt sedan cannabisbruket avslutades för några veckor sedan. Använder Spasmofen, Oxynorm, med mycket marginell effekt på smärtnivån. Är nu påtagligt försämrad i sin smärtnivå, klarar bara av lindrig fysisk aktivitet en liten del av dagen, från att tidigare ha klarat att jobba som vaktmästare och då självmedicinerat med illegalt inskaffad cannabis. Någon missbrukartendens har inte förelegat. Stabilt socialt. Några ytterligare medicinska preparat-behandlingar finns inte till hands enligt inkomna förslag, eller undertecknads kunskap och erfarenhet.” – Läkemedelsverket avslår, med en förfrågan om varför inte Sativex kan användas.

Läkaren skriver (förkortat): ”Patienten har testat många olika smärtstillande medicin med otillräcklig effekt mot neuropatisk smärta. Står på behandling med Versatis, Gabapentin, Durogesic, Saroten, Venlafaxine, Oxynorm. Tidigare otillräcklig effekt av Sativex, har ingen ekonomisk råd alls att hämta ut medicinen på Apoteket.” Läkaren har ansökt om att få pröva Bediol, men Läkemedelsverket avslår ansökan med motiveringen att ”ekonomisk hänsyn inte utgör skäl”.

Läkaren skriver (förkortat): ”Kronisk nocioplastisk smärta.” Patienten efterfrågar Bediol, då enligt läkaren: ”Sativex saknar indikation smärtbehandling – utan är enbart avsett för MS-relaterad spasticitet.” – Läkemedelsverket avslår, med en förfrågan om varför inte Sativex kan användas.

Läkaren skriver (förkortat): ”Diskussion med patienten om Sativex, min bedömning var att det var ett mindre bra alternativ. Patienten har på eget bevåg påbörjat en behandling med Bediol, med gott resultat.” – Läkemedelsverket avslår, med en förfrågan om varför inte Sativex kan användas.

Flera tusen köper cannabis på apoteket

Enligt uppgift har fler än två tusen personer i Sverige hittills fått licens för att köpa cannabis på apoteket, däribland fler än fyra hundra individer som får köpa cannabis i form av torkade blommor, så kallade växtdelar, som går att röka.

Vi återkommer till vilka kliniker, mottagningar och läkare som hanterar ansökningar på licenser för Cannabis-recept, och vilka apotek som lämnar ut Cannabis i Sverige idag, i nästa artikel i denna artikelserie.

Vad tycker du om att svenska läkare skriver ut recept på Cannabis-växtdelar som patienterna kan vaporisera eller röka? Lämna din åsikt i kommentarsfältet nedan, eller skriv till oss och berätta om dina erfarenheter i ämnet.

Kategorier
Nyheter

Bluffade Apple när de lanserade ansiktsigenkänning för iPhone?

Under några år har en av NYTTidag:s medarbetare använt den första generationen iPhone som påstods innehålla hårdvara för ansiktsigenkänning. Medarbetaren har då upptäckt något mycket mystiskt: ansiktsigenkänningen fungerar bara i områden med mycket snabb uppkoppling.

”Inte tillgängligt” – hur kommer det sig om telefonen har en kamera?

Om man försöker uppdatera mobilens ansiktsigenkänning utanför områden med mycket snabb uppkoppling (där mottagningen inte är på topp) meddelar telefonen att ”ansiktsigenkänning”, det man kallar Face ID, inte är tillgängligt (se skärmdump).

Mobiltelefonen ifråga tillhör den första generationen iPhone som såldes ”med ansiktsigenkänning”. Om ansiktsigenkänningen gjordes på telefonens hårdvara så borde ingen uppkoppling behövas för att iPhone ska ”godkänna” ansiktet ifråga.

Men, ofta när telefonen används i t.ex skogen eller på sjön så fungerar inte ansiktsigenkänningen. Vid Stureplan med många snabba 4G-uppkopplingar fungerar ansiktsigenkänningen fint. Väl tillbaka Söder om Söder slutar ansiktsigenkänningen återigen att fungera.

Det är lite svårt att förstå vad som menas med ”ej tillgängligt”.Har man verkligen köpt en telefon med ansiktsigenkänning?Det var i alla fall vad Apple påstod, vid inköpet av den rätt kostsamma luren (cirka 16.000 kronor): att mobilen skulle känna igen ägarens ansikte. Men det gör den inte, annat än väldigt sällan.

Detta hårdvarufel innebär att användaren måste knappa in den sexsiffriga pin-koden varje gång hen använder telefonen, vilket kan vara flera hundra gånger per dag.

Face ID slutade att fungera

Men det går inte att byta ut den felaktiga mobilen eftersom på plats vid supporten i Apples butik (där uppkopplingen så klart är mycket snabb) fungerar Face ID fint och som kund blir man därför avfärdad som okunnig. Och så slutar Face ID att fungera när man lämnar området (men det är inte lätt att bevisa direkt, då butikspersonal ju inte följer med utanför gallerian för att kolla upp ett fel de aldrig hört talas om).

I senare generationer av Apples ansiktsigenkänning behövs ingen snabb uppkoppling, eller någon uppkoppling alls, för att apparater som iPad och iPhone ska känna igen sin ägares ansikte. I denna första generationen av ansiktsigenkänning ”glömmer” mobilen bort hur ansiktet ser ut inom ett dygn eller så, även på platser med god uppkoppling. För att plötsligt sluta fungera i några veckor, och sedan plötsligt fungera igen under en dag, för att sedan sluta fungera igen i några veckor.

Pekar mot en bluff

Dessa fakta sammantaget pekar åt ett visst håll: det verkar som att Apple inte hann klart med att utveckla och testa det chip som skulle hantera ansiktsigenkänningen i deras nya lur, och därför valde en ”fusk”-metod som man inte informerade köparna om. Troligen monterade Apple in ett sämre chip, som bara delvis klarade av uppgiften, och därför var man tvungna att hantera igenkänningen på sina online-servrar.Kunden som betalat fullt pris för produkten har däremot fått slå in sin pin-kod några miljarder gånger under ägandetiden, alltid lika irriterande då produkten inte är billig och marknadsförts som en praktisk lösning. Extra irriterande då ansiktsigenkänningen fungerar ibland och på vissa platser, vilket gör det svårt att få hjälp från Apple, och svårt att bevisa att Apple bluffat.

Vad tycker du om det här? Har du upplevt samma sak? Skriv till oss och berätta!

Kategorier
Recension

Om du undrar vad pengar är undvik boken ”Vad är pengar?”

BOKRECENSION.  Andreas Cervenka, känd som ekonomikrönikör i bland annat SvD, är vanligtvis en skicklig och underhållande skribent. Men i boken ”Vad är pengar?” har det mesta gått fel.

Redan i undertiteln blir det konstigt, och på baksidan beskrivs boken direkt felaktigt. Bokens undertitel lyder nämligen ”Allt du velat veta om världsekonomin men inte vågat fråga om”. Målgruppen är väl då läsare som inte redan kan det mesta om världsekonomin?

Svårt att förstå om man inte redan kan det mesta

Om man inte redan känner till många begrepp och det mesta kring hur ekonomin fungerar får man inte mycket hjälp av ”Vad är pengar?”. I alla fall inte utan att läsa hela boken, googla upp begreppen allt eftersom och lägga huvudet på sned många gånger (vi lät även personer som inte är kunniga inom ekonomi försöka förstå boken).

Inte pedagogisk, som det uppges.

Boken är nämligen inte ”pedagogisk” och ”rakt på sak” som det står i beskrivningen på baksidan. Tvärtom faktiskt. Boken är nämligen inte en typisk bok med en röd tråd, utan framstår helt enkelt som en samling gamla krönikor från SvD som uppdaterats något och klumpats ihop i någon slags ordning.

Krönikan som form är tänkt som en liten stunds underhållning i kombination med någon ny information med kanske en underfundig knorr på slutet. Det fungerar fint i tidningsformatet, men gör inte en bra bok. Cervenka slår nästan knut på sig själv, redan från start, med allegorier och lustiga liknelser, och man tröttnar snabbt på det finurliga (som funkade fint i krönikeformatet).

Nu råkar undertecknad vara väl bevandrad i ekonomifrågor, hur pengar tillkommer, och förstår Cervenkas språk. Men titeln och undertiteln antyder ju att boken vill förklara saken för någon som inte förstår vad pengar är. Här får läsaren istället ett stort mått sarkasm kring hur dåligt vårt ekonomiska system fungerar, i krönikeform, med dagsaktuella referenser utan närmare förklaringar för den oinsatte, och ironiska gliringar med hänvisningar till för vanligt folk obskyra referenser.

Onödigt lurendrejeri

Om undertiteln istället löd: ”En samling lösryckta, men skojiga krönikor med koppling till ekonomi” och omslaget inte påstod att boken var ”rakt på sak” skulle den här produkten som sådan kunna få ett högre betyg, men i nuvarande utformning blir den till ett litet onödigt lurendrejeri, när man köper den i presentform utan att själv läsa den, i tron att namnet Andreas Cervenka borgar för hög kvalitet.

Dessutom: omslaget till boken ”Vad är pengar?” pryds av ett omdöme i citatform, som man först tror handlar om boken ifråga. Självaste Peter Englund får tycka till. Men Englund refererar till Cervenka, inte boken, när han citeras: ”En av de få saker som skänker hopp i ett sådant här mörkt läge är att läsa en skribent som Svenska Dagbladets Andreas Cervenka.” Bokförlaget Natur&Kultur kunde alltså inte hitta ett enda bra citat om själva boken att placera på dess omslag?

Å andra sidan kan man säga att Natur&Kultur med detta omslag skickligt lyckades sälja gammal skåpmat en gång till, delvis till läsare som redan intagit densamma i SvD – genom att ge boken en felaktig beskrivning. Tyvärr har förlaget inte heller orkat korrläsa ordentligt, och som läsare får du stå ut med att snubbla över en hel del felstavningar. Och det är ju lite tråkigt, när Andreas Cervenka har en djup förståelse för pengar och ekonomi, och är en utomordentlig analytiker och skribent i krönikeformatet.

Betyg: 2 av 5 NYTTidag-stjärnor.

Kategorier
Nyheter

Investera i LSD: Sharktank-mogulen berättar varför han lägger miljoner på psykedelika

I flera delstater i USA pågår diskussioner om att legalisera ”recreational psychedelics” – psykedeliska droger i mikrodos-format, d.v.s LSD och vissa svampar (psilocybin). Särskilt i Kalifornien har dessa diskussioner pågått länge, i kölvattnet kring diskussionerna runt folkomröstningar som genomförts i Cannabis-frågan.

Cannabis är numera lagligt på delstatsnivå i t.ex Kalifornien i USA, där vem-som-helst över 21 år som har en legitimation får gå in på ett ”gräs-apotek” och botanisera bland jointar, spliffs och gräspåsar, även turister.

Medicinsk cannabis med namnet ”Einstein”, inköpt i Kalifornien.

Den som är yngre än 21 år behöver dock ett recept. Även barn som är under 18 år får gå in och köpa varor så länge de har ett recept på medicinsk cannabis.

Men det diskuteras även om man ska legalisera psykedeliska droger, i medicinskt syfte – t.ex för att bota ångest och för att hjälpa personer med ADHD och ångest, men också för att bota både alkoholism och andra problematiska missbruk.

I ett Youtube-klipp berättar Shark Tank-investeraren varför han satsar på företaget Mindmeds psykedeliska droger i mikrodosformatet.

Flera hundra miljoner människor i världen idag lider av ångest som kan avhjälpas med mikrodoser av LSD, säger Michael O’Leary. Det är potentiellt ett stort framsteg.

Idén är att hänga på trenden att ”mikrodosera” LSD, som blivit en trend i Kalifornien, särskilt i San Francisco-området, och då främst inom tech-kretsar. Man anser att drogen förbättrar områden som kreativitet, fokus, energi och motivation, och minskar ångest och oro.

Mindmed har lanserat projektet Lucy, som fokuserar på att ta fram LSD-baserad ångestmedicin. Man siktar på att få igång en studie på människor med placebo för jämförelse så snart som möjligt.

– Det här är en möjlig miljardindustri, säger Michal O’Leary. Vissa mediciner kan blir enormt framgångsrika, fast andra totalt misslyckas. Hur kan jag som investerare lista ut om t.ex Mindmed är värda att satsa på?

Utomhusreklam från amerikanska Medmen.

Det finns ytterligare flera bolag förutom Mindmed som konkurrerar om den nya marknaden. T.ex har den amerikanska IT-miljardären Peter Thiel också satsat på ett företag som fokuserar på att ta fram psykedeliska droger.

– Detta är ett helt nytt område inom medicin, säger Mindmeds vd JR Rahn. Framtiden är binär, antingen så misslyckas vi eller så medverkar vi till ett enormt stort genombrott inom medicin och gör miljarder i vinst.

Mindmed är dock inte intresserade av försöka påverka opinionen så att även psykedeliska droger skulle betraktas som ”recreational” (ung. rekreationella), utan man siktar enbart på att ta fram mediciner som kräver recept från läkare.

Peter Thiel, som investerade tidigt i t.ex Facebook, har nyligen investerat i det tyska bioteknik-bolaget ATAI, som dragit in en kvarts miljard från investerare för att utveckla bland annat psilocybin-mediciner, och som siktar på en börsintroducering inom 12 månader.

Vad tycker du om det här? Skriv till oss och berätta!